Var på ett möte igår, fick ju ha med mig Signe så klart. Undrade hur det skulle gå, men tänkte att jag kunde ju gå dit och säga hej iallafall. De hade ju sagt att jag kunde ta med mig henne… så jag knatade dit.
Ibland blir man glatt överraskad, alla va så snälla och hjälpsamma – konstigt att man ska bli övverraskad av det egentligen.. men så är det tycker jag. Man släpar, kånkar, sliter, barnvagn, skötväska, bebisk, ytterkläder, mat, leksaker… Oftast går det på ren vilja tycker jag.
Det va därför jag blev så glatt övveraskad. De öppnade dörrar åt oss, hämtade fika, plockade upp leksaker som hon kastade på golvet, busade och underhöll – skönt!
Så när ni ser en mamma som kånkar, sliter och släpar (ja, det är oftast mammor) – öppna dörren åt henne, enkelt, men det underlättar något enormt!